Dålig ventilation i bostad och lokal kan bero på flera orsaker. Här finns tips på hur du kontrollerar, vilken ventilationsflöde det bör vara och beskrivning av olika sorters ventilationstyper.
Kontrollera ventilationen och förbättra din inomhusmiljö
- Håll en bit toalettpapper eller liknande papper framför utsuget (frånluftsdonet) i köket och/eller badrummet. Om pappret sugs fast har du en fungerande ventilation.
- Kontrollera var friskluft kommer in i din lägenhet. Finns det några tilluftsventiler? Är de öppna och rena? Ventilerna ska vara öppna för att få ett bättre luftombyte i bostaden.
- Vädra! Det är det enklaste sättet att byta ut luften inomhus. Vädra med flera fönster öppna under en kort stund så blir värmeförlusten minimal. Låter du fönster och dörrar stå öppna under längre stunder riskerar du att bostaden kyls ner. S-ventilation fungerar ofta dåligt sommartid och luftväxling måste då ske genom vädring.
- Vid matlagning och då köksfläkten är igång bör du inte öppna köksfönstret för då sprids matos i resten av bostaden. Öppna istället ett fönster i rummet intill.
- Rengör filtret i köksfältet med jämna mellanrum.
- Om det av någon anledning inte finns en luftspalt i nederkant eller ovankant av badrumsdörren kan du ha dörren på glänt till badrummet för att förbättra ventilationen.
- Torka upp fukt från golv och väggar efter att du har duschat.
- För att undvika för mycket fukt bör du inte hänga tvätt på tork i lägenheten.
- Installera inte köksfläkt på egen hand, det ska rubba ventilationssystemet vilket i sin tur kan leda till att till exempel matos från din lägenhet trycks in i grannens lägenhet. Kontakta din fastighetsägare.
Tecken på dålig ventilation
- Det bildas fukt på fönstren inomhus.
- Luften känns unken, dålig, fuktig eller torr.
- Matos kommer in från grannlägenheten genom utsugningsventilen.
- Det tar emot då lägenhetens dörr öppnas mot trapphuset (på grund av undertryck).
- Det tar mer än 15 minuter för imman att försvinna från spegeln eller fönstret i badrummet efter dusch.
Orsaker till dålig luftomsättning/luftväxling
- Friskluftsventiler saknas, är stängda eller har täppts till på annat sätt.
- Ventilationskanaler och ventiler har inte rensats och eventuella luftfilter har inte bytts ut.
- Fläktsystem har stängts av.
- Luftväxlingen är minskad för att spara energi och minska uppvärmningskostnader.
Människors hälsa och välbefinnande beror till stor del på kvaliteten på den luft vi andas. En god ventilation i bostaden och allmänna lokaler är viktig för att skapa bra kvalitet på luften inomhus och för att ge ett behagligt och dragfritt klimat. Om ventilationen inte fungerar finns det en risk att människor som vistas där drabbas av sjukdomar eller hälsoproblem. En alltför stor luftväxling kan dock upplevas som besvärande och leda till hög energianvändning.
Ventilation i bostäder
I bostäder bör minst hälften av luften i ett rum bytas på en timme för att ventilationen ska anses som tillräckligt bra. Det betyder att på två timmar ska luften bytas ut i lägenheten. Grundregeln är att luft tas in i rena rum, det vill säga sovrum och vardagsrum. Luften går ut genom ventiler i smutsiga rum, det vill säga badrum och kök. På så sätt får man luften att gå genom hela lägenheten. Det är viktigt att luften inte innehåller skadliga eller irriterande ämnen och partiklar som kan förorsaka sjukdomar eller besvär. Exempel på sådana ämnen och partiklar kan vara koldioxid från människor och djur, damm, rök, radon, fukt och mögel.
Ventilation i lokaler
I lokaler för många människor kan ibland antalet personer som vistas i rummet överskrida vad ventilationen är avsedd för. Ett sätt att kontrollera luftkvalitén är att mäta koldioxidhalten som i till exempel klassrum inte bör vara högre än 1000 ppm (ppm = miljondelar). Hög koldioxidhalt under längre tid är ett tecken på dålig ventilation och luftkvalitet.
Olika ventilationssystem
I dagens bostäder finns tre typer av ventilationssystem. Inom dessa finns variationer, men de tre huvudtyperna är:
Självdragsventilation (S)
S-ventilation är det äldsta ventilationssystemet. Den kraft som driver luften är den termiska drivkraften och man utnyttjar alltså att varm luft stiger. I det systemet finns det ingen fläkt och systemet består normalt endast av vertikala frånluftskanaler från kök, badrum och toalett som mynnar ovanför tak. Frisk luft tas in genom otätheter i byggnaden, fönster eller speciella ventiler. Självdragsventilation fungerar bäst när skillnaden i temperatur inomhus och utomhus är som störst, det vill säga på vintern. Suget på luften från skorstenskanalen blir störst i de lägenheter som är längst ner i byggnaden.
Fläktstyrt frånluftssystem (F)
Detta system fungerar genom att det finns en frånluftsfläkt, placerad i kök och/eller badrum och toalett, som hela tiden suger ut luften ur huset. Frisk luft kommer in genom fönster eller tilluftsventiler, som ofta är placerade över eller under fönster i rena rum, det vill säga sovrum och vardagsrum, och genom otätheter i huset.
Fläktstyrt från- och tilluftssystem (FT)
Detta system är utrustat med två sorters fläktar. Fläktstyrda tilluftsventiler i sovrum och vardagsrum trycker in frisk luft i huset medan fläktar i kök och/eller badrum och toalett suger ut den gamla luften. Den friska luften är oftast filtrerad och uppvärmd och går genom ventilationskanaler innan den når bostaden. Till det här systemet går det också att koppla en värmeväxlare så att värme från frånluften överförs till friskluften, då kallas den FTX-ventilation.
Rekommenderande riktvärden
Luftomsättningen i bostäder bör inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter (liter per sekund per kvadratmeter) golvarea eller 4 liter per sekund per person.
I skolor och lokaler bör uteluftsflödet inte understiga cirka 7 liter per sekund per person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea bör göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor.
Koldioxidhalten i ett rum vid normal användning bör regelmässigt inte överstiga 1 000 parts per million (ppm).
I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör inte skillnaden i absolut luftfuktighet ute/inne under vinterförhållanden regelmässigt överstiga 3 gram per kubikmeter.
