Här hittar du tips, råd och riktlinjer för hur du kan hindra spridningen av invasiva arter och information om kommunens ansvar i bekämpningen.
En invasiv art kan vara en främmande växt- och djurart som etablerat sig i Sverige och som är skadlig för vår natur. Med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har de kommit till Sverige från andra delar av världen. De sprider sig lätt och kan konkurrera ut inhemska arter. Det kan resultera i att balansen i ekosystemen rubbas. Deras utbredning är därför ett hot mot ursprunglig natur och den biologiska mångfalden.
Du kan hjälpa till
Du kan hindra spridningen genom att skilja de invasiva arterna från trädgårdsavfallet. Små delar som lämnas kvar slår snabbt rot och blir till nya plantor. Frökapslar, växt-, jord- och rotdelar ska därför lämnas in till kommunens återvinningscentraler. De ska förpackas väl och lämnas i containerna smått brännbart/energiåtervinning. På Munkegärde ÅVC finns en särskild container för invasiva växter. Du ska alltid kontakta personal om att du vill lämna in invasiva arter innan du slänger dem i containern.
Hitta din närmaste återvinningscentral
Fler tips på vad du kan göra för att hindra spridning av invasiva arter
- Skaffa dig kunskap om vilka arter som är invasiva främmande arter.
- Undvik att köpa och plantera okända arter från utlandet.
- Ta inte hem okända arter från utlandet.
- Var uppmärksam och frågvis när du köper jord och fröblandningar så att de inte innehåller invasiva främmande arter.
- Kolla upp om din lokala trädgårdshandel säljer invasiva arter. Om så är fallet, gör dem uppmärksamma på det och be dem plocka bort fröerna eller växterna ur sortimentet.
- Släng inte trädgårdsavfall i naturen - det är miljöbrott.
- Släng inte invasiva växter i komposten eller i kärl för trädgårdsavfall. Lämna i stället in till återvinningscentralen förpackat i försluten säck.
- Transportera inte växtavfall i öppet släp.
- Håll koll på växter du får eller ger bort, räknas de till invasiva arter?
- Se till att exotiska djur inte hamnar i naturen.
- Rapportera invasiva arter till Artdatabanken
Lär mer om vad du som privatperson ska och kan göra för att hindra spridning av invasiva arter
Ditt ansvar som fastighetsägare
Du ska:
- Inte odla eller sprida invasiva arter som ingår i EU:s förordning om invasiva arter. Det gäller exempelvis Jättebalsamin och Jätteloka.
- Bekämpa invasiva arter på din fastighet som ingår i EU:s förordning, exempelvis Jättebalsamin och Jätteloka.
Läs om vilka arter som ingår i EU:s förordning om invasiva arter här
- Inte sprida invasiva arter utanför din fastighet som finns på den Nationella förteckningen över invasiva arter, exempelvis kanadensiskt gullris, parkslide, blomsterlupin och vresros.
Läs mer om vilka arter som ingår i den Nationella förteckningen om invasiva arter här
- Vara försiktig om du bestämmer dig för att bekämpa invasiva arter. Följ Naturvårdsverkets råd om bekämpning. Använd inte röjsåg eftersom den delar växten i små delar som sprids lätt.
- Rengör verktyg som använts vid bekämpning av invasiva arter.
- Följ alltid Naturvårdsverkets råd om bekämpning.
Läs Naturvårdsverkets råd om bekämpning av invasiva arter
Rapportera invasiva arter
Hittar du en invasiv art är det viktigt att kommunen får reda på var den finns. Detta för att kunna planera och informera fastighetsägare om åtgärder som hindrar spridning.
Rapportera in fynd av invasiva arter här
Så här hanterar kommunen invasiva arter
Här hittar du exempel på invasiva arter som finns i Kungälv och som vi riktar in oss extra mycket på nu. På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om de invasiva arterna, klicka på länken under varje art för att få mer information.
- Jättebalsamin sprider sig lätt och konkurerar ut andra växter om plats, solljus och andra insekter som överför pollen.
- Jätteloka breder snabbt ut sig och kväver andra växter, framför allt örter av olika slag. Jättelokans växtsaft kan också ge brännskador på huden ihop med solljus.
- Kanadensiskt gullris kan bli upp till två meter hög och sprider sig gärna i på öppna sandrika och näringsfattiga marker.
Läs mer om Kandadensiskt gullris
- Parkslide är en av de svåraste invasiva arter att bli av med. Gräv inte upp den själv och använd inte röjsåg eftersom felaktig hantering kan innebära större spridning i slutändan. Parkslide konkurrerar ut både växt- och djurliv och kan påverka exempelvis groddjur, fåglar och däggdjur eftersom den kan ändra deras livsmiljöer. Växtens rötter kan också tränga in i byggnader och vattenledningar.
- Vresros kan påverka och förändra bland annat strandmiljöer och konkurrera ut inhemsk växtlighet. Vresrosen har vassa taggar och förhindrar framkomligheten och säkerheten i dyn-och kustmiljöer.
- Blomsterlupin syns ofta i vägkanter och järnvägsbankar. Växten binder kväve vilket gödslar jorden och konkurrerar ut inhemska ängsväxter bland annat.
Kommunens ansvar för invasiva arter
Kommunen har ansvar att hantera och förebygga spridning av invasiva arter och har ansvaret för skötsel av gröna ytor på allmän platsmark. Kommunen arbetar för att skapa en helhetsbild över utbredningen av invasiva arter i Kungälv. Bilden blir värdefull för att kunna planera åtgärder där flera markägare är berörda.
Kommunen arbetar också med informationsinsatser och andra åtgärder för att skapa engagemang hos allmänheten. Kommunen arbetar även i samarbete med andra aktörer för att undvika risk för spridning via schaktmassor.
Läs mer om ansvarsfördelning och arbetet med invasiva arter i Sverige på Naturvårdsverkets hemsida
Lokala naturvårdssatsningar (LONA) i Kungälv
2021–2022 kommer kommunen arbeta med att sprida information om och kartlägga invasiva arter och deras utbredning i kommunen inom ett så kallat "LONA-projekt". Projektet syftar till att ta fram en handlingsplan med åtgärder för att hantera och bekämpa olika invasiva arter.
Handlingsplanen ska användas av enheter och entreprenörer som på något sätt kommer i kontakt med invasiva arter inom kommunen. En viktig del av projektet är att informera allmänheten, föreningar, tjänstepersoner, företag och entreprenörer om invasiva arter.
