Att ta fram en ny eller ändrad detaljplan är en demokratisk process som styrs i Plan- och Bygglagen. På denna sida kan du läsa mer om hur detta går till och hur du kan vara med och påverka planeringen.
Planbesked
Att påbörja ett detaljplanearbete kan ske på olika sätt. Det kan starta genom politiska initiativ för att lösa ett behov av detaljplanerad mark. En privat byggaktör eller fastighetsägare kan också skicka in en ansökan om planbesked för att upprätta eller ändra en detaljplan. När en ansökan om planbesked inkommit gör kommunen en bedömning om det inkomna förslaget är lämpligt att pröva i en detaljplaneprocess eller inte. Ett positivt eller negativt planbesked beslutas sedan. Beslut om planbesked fattas av kommunstyrelsen. Beslutet är inte bindande och kan inte överklagas, det ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunen.
Planprogram
I vissa fall behövs ett planprogram tas fram innan ett detaljplanearbete kan påbörjas. Planprogram görs ofta över ett större område för att utreda särskilt viktiga eller komplexa frågor i ett större perspektiv. Ett planprogram görs för att underlätta detaljplanearbetet och ange inriktning på den fortsatta planeringen. Planprogrammet anger mål, visioner och riktlinjer för ett område men det är inte juridiskt bindande. Det behövs inte alltid tas fram ett planprogram men det kan krävas i mer komplicerade fall. Det är kommunen som avgör om det krävs.
Under arbetet med ett planprogram ska kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra berörda kommuner. Även allmänheten ska ges möjlighet att ta del av förslaget och tycka till om det.
Läs i Boverkets Kunskapsbank - Program till detaljplan
Detaljplan
Att ta fram en ny eller ändrad detaljplan är en process som styrs i Plan- och bygglagen. Processen innehåller ett antal steg för att kommunen ska pröva om marken är lämplig att använda på det sätt som detaljplanen föreslår. Under detaljplaneprocessen finns flera tillfällen för myndigheter, sakägare och andra berörda att granska och lämna in synpunkter på förslaget. Nedan kan du läsa mer om de olika stegen i detaljplaneprocessen. Du kan även läsa mer om detaljplaner och arbetet med att ta fram dem i Boverkets Kunskapsbank.
Läs mer i Boverkets Kunskapsbank - Detaljplaneprocesserna
Uppstart
När detaljplanearbetet påbörjas kan många olika sakfrågor behöva utredas innan ett första förslag till detaljplan tas fram. Ofta görs flera utredningar om till exempel markförhållanden, naturvärden, buller och hantering av dagvatten. Uppstartsfasen är ofta den del i processen som tar längst tid.
Samråd
När kommunen tagit fram ett första förslag till ny detaljplan ställs detta ut på samråd. Under samrådet finns planförslaget tillgängligt för allmänheten. Invånare, berörda myndigheter, fastighetsägare med flera har då möjlighet att ta del av kommunens förslag och lämna in synpunkter. De som anses vara direkt berörda av planförslaget får under samrådet ett utskick med information. Förslaget läggs även ut på kommunens hemsida.
Granskning
Efter samrådet bearbetas planförslaget utifrån de synpunkter som kommit in. Planförslaget ställs sedan ut på granskning vilket är nästa tillfälle att lämna in synpunkter. Invånare, berörda myndigheter, fastighetsägare med flera får återigen möjlighet att ta del av kommunens förslag. Även här får de som anses vara direkt berörda av planen ett utskick med information.
För att i ett senare skede ha möjlighet att överklaga planen är det viktigt att lämna in skriftliga synpunkter senast under granskningen. Den som inte skriftligen framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.
Antagande
Efter granskningen kan mindre justeringar göras innan planförslaget skickas för beslut om antagande. Beslut om antagande fattas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen, beroende på detaljplanens omfattning. Beslutet om att anta en detaljplan kan överklagas, läs mer om detta nedan.
Överklagande
Om du anses vara berörd av planförslaget och tycker att kommunen inte har tagit hänsyn till dina synpunkter som du lämnat in under samråds- eller granskningstiden så kan du överklaga beslutet att anta detaljplanen. Du kan också överklaga om du anser att processen varit felaktigt genomförd. För att du ska kunna överklaga måste du ha angett namn och adress i ditt yttrande under samråd och/eller granskning.
Överklagande kan göras under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar att detaljplanen har antagits. Överklagandet skickas till kommunen men prövningen görs av Mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolen prövar om du har rätt att överklaga, om detaljplaneprocessen har hanterats på rätt sätt och själva sakfrågan. Mark- och Miljödomstolens avgörande kan i sin tur överklagas i ytterligare en instans, ärendet går då vidare till Mark- och Miljööverdomstolen. Dom i sista instans avgör om detaljplanen får laga kraft (börjar gälla) eller upphävs (slutar gälla).
Överprövning
När en detaljplan har antagits skickas den också till Länsstyrelsen, som inom tre veckor kan besluta om att överpröva den. Länsstyrelsen ska överpröva bland annat om detaljplanen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller om ett område av riksintresse inte tillgodoses. Om Länsstyrelsen väljer att överpröva detaljplanen ska de inom två månader fatta sitt slutgiltiga beslut om eventuellt upphävande.
Laga kraft
Om beslutet att anta planen inte har överklagats av någon berörd, eller överprövats av Länsstyrelsen, så får den laga kraft tre veckor efter antagandet. Efter att detaljplanen har fått laga kraft kan bygglov beviljas, och snart därefter kan byggnation starta.
