Borgerlig begravning

När en person avlider har de anhöriga ett övergripande ansvar för begravning och gravsättning. De har då följande valmöjligheter

• Begravning enligt Svenska kyrkans ordning
• Begravning enligt ordning i annat trossamfund
• Borgerlig begravning
• Gravsättning utan föregående högtidsakt eller minnesstund 

Om den avlidne inte efterlämnar någon anhörig är det den kommun där den avlidne senast var folkbokförd som ska ordna begravningen.

Ceremonin vid borgerlig begravning

En borgerlig begravning kan utformas helt efter den avlidnes eller anhörigas önskemål. Du kan fritt välja lokal, musik och andra inslag under ceremonin. Det finns ingen officiell ordning som måste följas men i lagen står att det ”må intet förekomma som strider mot förrättningens helgd och allvarliga innebörd”.  Det vill säga att man bör visa respekt för ceremonins allvarliga innebörd.

Begravningsbyråerna kan hjälpa till med att utforma den borgerliga begravningen men det finns inget som hindrar att anhöriga själva ordnar den.

Vem som helst (anhörig, vän, arbetskamrat etcetera) får hålla i en begravningsceremoni. Du kan också anlita en begravningsförrättare från Kungälvs kommun som utan kostnad utför borgerliga begravningar.

Gravsättning

Det finns inget krav på att en avliden person ska begravas, man måste inte ha någon ceremoni eller minnesstund, däremot måste alla avlidna gravsättas. Gravsättning kan ske på en begravningsplats eller kyrkogård. Man kan också sprida den avlidnes aska i havet eller på annan plats. För spridning av aska söker man tillstånd hos Länsstyrelsen.

Begravningsombud

Länsstyrelsen utser begravningsombud till varje kommun. Begravningsombudets uppgift är att bevaka att de som inte tillhör Svenska kyrkan blir behandlade på ett respektfullt sätt vid begravningar.
I Kungälv är Thomas Alpner begravningsombud.
Telefon: 0705-46 55 76
E-post: thomas.alpner@kungalv.se

Mer om begravningsombud och borgerlig begravning

Från och med den 1 januari 2000 förändrades relationen mellan staten och Svenska kyrkan. Svenska kyrkan blev då ett eget trossamfund och har nu ansvaret för begravningsverksamheten i Sverige. Begravningsverksamheten spelar en viktig roll i samhället och finansieras genom en avgift som kallas begravningsavgift. Denna avgift täcker kostnader för olika moment i samband med begravningen, såsom transport, eventuell kremering, förvaring och visning av den avlidne, ceremonilokaler, gravsättning inklusive gravöppning och återställning av graven.

Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och har en beskattningsbar inkomst, oavsett deras livsåskådning. Om du inte tillhör Svenska kyrkan har du ingen rösträtt i kyrkliga val och kan heller inte bli vald till förtroendeuppdrag inom kyrkan. Det innebär att du inte har samma möjlighet att direkt påverka eller delta i beslut som rör begravningsavgiften eller planeringen och utbyggnaden av särskilda gravplatser för personer som inte tillhör något kristet trossamfund.

För att ge personer som inte tillhör Svenska kyrkan mer inflytande och möjlighet att påverka finns begravningsombudet som en kontrollfunktion. I Kungälvs kommun, där Svenska kyrkan ansvarar för begravningsverksamheten, utses ett begravningsombud av Länsstyrelsen. Ombudets uppgift är att övervaka att Svenska kyrkans församlingar tar hänsyn till intressen för personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Begravningsombuden ser till att begravningsavgiften används på rätt sätt och att kyrkogårdar och lokaler sköts på korrekt sätt.

Det är viktigt att påpeka att begravningsombudet inte kan hjälpa till med själva begravningen. För sådana ärenden bör du vända dig till kommunens begravningsförrättare.

Begravningsavgift

Begravningsavgift betalas av alla via skattsedeln. I begravningsavgiften ingår

• Gravplats eller motsvarande som man har i 25 år
• Gravsättning
• Vissa transporter
• Kremering
• Lokal för förvaring och visning av stoftet
• Lokal för en begravningsceremoni (utan religiösa symboler)

Lokalen ska erbjudas då begravningsverksamheten gäller alla människor oavsett trostillhörighet