Våldsbejakande extremism

Vad är våldsbejakande extremism?

Våldsbejakande extremism innebär att vissa grupper inte gillar vårt demokratiska samhälle och använder våld för att ändra det. I Sverige finns tre huvudtyper av sådana grupper:

• den våldsbejakande högerextrema vit makt-miljön
• den våldsbejakande vänsterextrema självstyrande miljön
• den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön

Dessa grupper är olika, men de har gemensamt att de inte erkänner demokratiska principer och spelregler och kan utgöra ett hot mot våra demokratiska värderingar.

Så jobbar socialtjänsten med våldsbejakande extremism

Socialtjänsten har ansvaret för att erbjuda stöd och hjälp till personer som behöver det, inklusive de som riskerar att dras in i eller redan är involverade i våldsbejakande extremistiska miljöer. Åtgärderna som vidtas av socialtjänsten varierar beroende på individens behov och ålder.

Barn och unga

Om ett barn eller en ungdom riskerar dras in i våldsbejakande extremism arbetar socialtjänsten med samma frågor som vid andra utredningar:

• Har barnet eller ungdomen behov av skydd eller stöd?
• Hur kan det behovet tillgodoses?

Finns det tecken hos barn eller ungdomar?

Det finns ingen särskild "profil" som pekar ut barn eller ungdomar som dras till våldsbejakande extremism, men föräldrar eller andra kan vara uppmärksamma om barnet eller ungdomen:

• ändrar intressen, utseende och använder symboler för våldsbejakande idéer och organisationer.
• umgås med personer som är kända för extremism.
• inte accepterar andras åsikter och använder uttryck med "vi och dom" eller hatretorik.
• använder hot och våld. Begår hatbrott.

Källa: Socialstyrelsen

Vuxna

Socialtjänstens insatser för vuxna bygger på frivillighet och syftar till att förhindra destruktiva aktiviteter. Målet är att erbjuda stöd så att individen kan leva ett självständigt liv. Socialtjänsten utvärderar hela den sociala miljön, inklusive familj, relationer, arbete, bostad och samhällsintegration, i sitt arbete. Dessutom ansvarar polisen för att utreda om en person har begått ett brott eller inte.

Att lämna en våldsbejakande miljö

Orsakerna till att en person vill lämna en våldsbejakande miljö kan vara lika komplexa som anledningarna till att man en gång drogs in. Det kan till exempel handla om att:

• den våldsbejakande gruppen inte fyller behoven längre
• påtryckningar, hot och våld blir för påfrestande
• det uppstår besvikelse på ledare och vänner i gruppen
• samhället förändras och den våldsbejakande gruppen får lägre attraktionskraft

Ofta är det många saker tillsammans som gör att personen till slut lämnar miljön. Det kan vara möjligheten till ett nytt arbete, nytt umgänge eller en ny partner. Källa: Socialstyrelsen

Förebyggande arbete

Kungälvs kommun arbetar förebyggande genom vår Plan för att motverka våldsbejakande extremism

Kontakt och stöd

Om du är orolig för att en närstående kan dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse, om du är orolig för någon som redan är aktiv inom en sådan rörelse eller om du själv vill lämna en våldsbejakande miljö, finns det olika kontaktalternativ:

Gemensam mottagning (socialtjänst Kungälvs kommun)

Telefon 0303-23 93 77
Socialjouren (socialtjänst efter kontorstid): Telefon 031-36 58 700 

Rädda barnens orostelefon om radikalisering

Telefon 020-100 200
Detta är en anonym och nationell telefonlinje där du kan få stöd och råd oavsett var du bor och hur gammal du är, om du är orolig över radikalisering i din närhet eller om du själv vill lämna en sådan miljö.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

CVE:s stödfunktion: Stödtelefon för yrkesverksamma är öppen klockan 9-15 på helgfria vardagar.
Telefon 08-527 44 290
E-post: info@cve.se