Rapportera om missförhållanden enligt visselblåsarlagen

Om visselblåsarlagen

Lag (2021:800) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, innehåller bestämmelser om skydd för den som rapporterar om missförhållanden. Missförhållandena kan vara sådant som personen har fått del av eller hämtat in i ett arbetsrelaterat sammanhang. Skyddet gäller även andra personer än den som rapporterar, det kan exempelvis vara anhörig eller kollega.  
 
För att omfattas av skyddet måste den rapporterande personen ingå i den så kallade personkretsen. Det krävs även att rapporteringen avser missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen och att rapporteringen sker till rätt mottagare på rätt sätt. Skyddet förutsätter också att den rapporterande personen måste tro att informationen om missförhållandena var sann. 
 
Lagen gäller inte rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Med det menas information inom säkerhetskänslig verksamhet som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Exempelvis försvarssekretess (15 kap 2 §) och information om säkerhet och bevakningsåtgärder (18 kap 8 §). 

Förbud mot repressalier 

Skyddet innebär att verksamhetsutövare, det vill säga den som driver den verksamhet rapporteringen av missförhållandena avser, t.ex. en kommun eller ett kommunalt bolag, inte får hindra eller försöka hindra rapportering av missförhållanden. Det är också förbjudet för verksamhetsutövaren att vidta repressalier på grund av rapporteringen. Exempel på bestraffningar som inte är tillåtna är avstängning, ändrade arbetsuppgifter, lönesänkning, trakasserier eller orättvis behandling. 

Ansvarsfrihet - sekretess 

Den som rapporterar om missförhållanden får inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt. Detta förutsätter att personen har skälig anledning att anta att rapportering av informationen innehållande sekretessuppgifter var nödvändig för att avslöja missförhållandet.  

Den rapporterande personen får inte röja uppgifter som omfattas av så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Med kvalificerad tystnadsplikt avses tystnadsplikt som inskränker rätten enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Vilka tystnadsplikter som är kvalificerade framgår av offentlighets- och sekretesslagen. 

Ansvarsfrihet innebär ingen rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessuppgifter 

När kan visselblåsarlagen användas?

Visselblåsarlagen gäller rapportering av missförhållanden som både kan bestå av ett handlande och en underlåtenhet att handla. Det kan röra sig om ett medvetet eller omedvetet agerande eller en olyckshändelse. Även försök att dölja missförhållanden kan vara ett handlande som omfattas av bestämmelsen. 

För att visselblåsarlagen ska gälla krävs att rapporteringen av missförhållandet gäller ett arbetsrelaterat sammanhang. Vidare måste rapporteringen gälla information om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram, eller att missförhållandet strider mot särskilt utpekade områden inom unionsrätten.  Dessutom måste den som rapporterar om missförhållanden tillhöra den personkategori som anges i visselblåsarlagen.  

Vad är ett arbetsrelaterat sammanhang? 

Skyddet gäller vid rapportering av missförhållanden som har uppstått eller troligtvis kommer att uppstå i en verksamhet där den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i. Det kan till exempel handla om en arbetstagare som i sitt arbete får del av information om missförhållanden i verksamheten hos sin arbetsgivare.   
 
Även missförhållanden hos en blivande arbetsgivare omfattas, om personen exempelvis är arbetssökande och i samband därmed får kännedom om missförhållanden. Ett annat exempel som omfattas av visselblåsarlagen är när konsulter i verksamheten upptäcker missförhållanden hos uppdragsgivaren. 
 
Visselblåsarlagen gäller däremot inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang, till exempel rapportering av information som den rapporterande personen har fått del av i egenskap av kund, klient, patient eller elev. 

Vad betyder allmänintresse? 

För att en rapportering om missförhållanden ska omfattas av visselblåsarlagen krävs att det finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Som huvudregel innebär detta att det ska vara fråga om allvarliga missförhållanden. Det finns normalt sett inte ett allmänintresse för bagatellartade missförhållanden eller överträdelser av ren formaliakaraktär. 

För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs också att missförhållandena ska angå allmänheten. Normalt sett saknas allmänintresse när det gäller rapportering av personliga missförhållanden som enbart påverkar en enskild person. Förhållanden som enbart rör egna arbets- eller anställningsförhållandena har normalt inget allmänintresse. 

I särskilda fall, när det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv, kan det dock finnas ett allmänintresse av frågor som endast rör en enskild person. Detta kan vara fallet när någon utnyttjas otillbörligt som arbetskraft, eller när en person arbetar under slavliknande förhållanden eller är föremål för människohandel. Det kan även vara fallet om en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk när det gäller den enskilda personen. 

Överträdelser mot lagar som kan leda till fängelse är ofta sådana missförhållanden där det finns allmänintresse. Även andra allvarliga avvikelser mot gällande lagar och andra regelverk i verksamheten kan rapporteras.  Det kan även röra sig om förfaranden som strider mot allmänt vedertagna normer eller kan medföra allvarliga risker för något allmänt intresse.  

Utöver att missförhållandena ska angå allmänheten krävs också att allmänheten ska ha ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Ren nyfikenhet är inte ett sådant legitimt intresse. Det kan finnas ett legitimt intresse om missförhållanden som påverkar allmänheten kommer fram för att dessa ska kunna avhjälpas. Det kan också finnas ett legitimt intresse för allmänheten att bli informerad om missförhållanden för att kunna vidta åtgärder och för att skydda sig. Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är allmänintresset av att missförhållandena avhjälps eller avbryts. Exempel på missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen kan avse: 

• Bedrägeri 
• Förskingring  
• Givande och tagande av muta  
• Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter 
• Allvarliga brott mot interna regler  
• Risker för liv, säkerhet, hälsa eller miljö 
• Felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar 

Överträdelse av unionsrätten – vilka områden omfattas? 

Rapporteringen enligt visselblåsarlagen är tillämplig även för rapportering av överträdelser av viss EU-rätt. Det gäller särskilt utpekad unionsrätt som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde. Dessa områden är offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, och skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem. 

De interna rapporteringskanalerna hos en verksamhetsutövare behöver bara vara tillgängliga för rapportering om missförhållanden som förekommer i verksamhetsutövarens egen verksamhet, inte i andra verksamhetsutövares verksamheter.

Rapportera ett missförhållande

Skyddet för den rapporterande personen enligt visselblåsarlagen förutsätter att rapporteringen av missförhållandet sker internt, externt eller genom offentliggörande. 

Intern rapporteringskanal 

Kungälvs kommun och det helägda kommunala bolaget Kungälv Energi AB har en gemensam intern rapporteringskanal. Rapporteringskanalen tar emot, följer upp och lämnar återkoppling på rapporter om missförhållanden.  

Vem kan rapporterna via den interna kanalen – personkretsen 

Följande personkategorier som är verksamma hos kommunen och dess helägda kommunala bolag kan rapportera om missförhållanden via den interna kanalen: 

1.    arbetstagare, 
2.    volontärer, 
3.    praktikanter, 
4.    personer som annars utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning, 
5.    egenföretagare, 
6.    personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, om verksamhetsutövaren är ett företag, och 
7.    aktieägare som är verksamma i bolaget, om verksamhetsutövaren är ett aktiebolag. 

Det är möjligt att vara anonym när man rapporterar om missförhållanden. Vidare finns det ett sekretesskydd i offentlighets- och sekretesslagen för den rapporterande personens identitet och uppgifter om andra personer som förekommer i ett ärende enligt visselblåsarlagen. 

Den som rapporterar in ett missförhållande ska få bekräftelse på mottagen rapport inom sju dagar. Återkoppling på åtgärder som vidtagits ska ske inom tre månader. 

Rapportering av missförhållanden genom den interna visselblåsarkanalen kan ske både skriftligt och muntligt via telefon samt vid ett fysiskt möte.

Skriftligt

Rapporteringen sker digitalt genom att den rapporterande personen fyller i och skickar in ett särskilt formulär. 

 Rapportera ett missförhållande

Muntligt via telefon

Den rapporterande personen kan lämna information muntligen via telefon till någon av de som ingår i den interna visselblåsarkanalen. De som ingår i visselblåsarkanalen nås via kommunens växel på telefonnummer 0303-23 80 00. 

Fysiskt möte

Rapportering kan ske vid ett fysiskt möte med någon av de som ingår i den interna visselblåsarkanalen. Tidsbokning sker genom kontakt via kommunens växel på telefonnummer 0303-23 80 00. 

Extern rapporteringskanaler – statliga myndigheter och EU:s institutioner

Rapportering av missförhållanden kan ske via externa rapporteringskanal till vissa statliga myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket, Inspektionen för vård och omsorg, Integritetsskyddsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Skatteverket.  

I visselblåsarlagen och i förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden finns information om vem som kan rapportera om missförhållanden via externa kanalen. 
 
På respektive myndighets hemsida finns ytterligare information om bland annat myndigheternas ansvarsområden och hur rapportering ska göras via de externa rapporteringskanalerna. 
 
Den externa rapporteringen kan också ske till någon av någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden.  

Offentliggörande 

Offentliggörande innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten, till exempel genom att uppgifter lämnas till en journalist för publicering eller till folkvalda personer. Offentliggörande inkluderar även att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium som är tillgängligt för allmänheten, exempelvis i sociala medier.  

Av visselblåsarlagen (5 kap 9 §, se länk nedan) framgår under vilka förutsättningar offentliggörande av information kan medföra skydd enligt lagens bestämmelser. Skyddet kräver alltså att de krav som anges i måste vara uppfyllda. 

Meddelarfrihet 

Alla personer har rätt enligt grundlagen att lämna ut uppgifter i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift. Detta benämns meddelarfriheten. Det finns därmed en rättighet att rapportera om missförhållanden till exempelvis en journalist eller en författare.  
 
Meddelarfriheten innebär vidare att kommuner, kommunala bolag och andra offentlig organ inte får efterforska vem som lämnat uppgifterna (efterforskningsförbud) och får inte heller vidta några negativa åtgärder mot anmälaren på grund av att denne har använt meddelarfriheten (repressalieförbud). 
 
Meddelarfriheten gäller inte uppgifter som omfattas av kvalificerad sekretess. Det anges i offentlighets- och sekretesslagen när meddelarfriheten inte gäller. 
 
Det finns vidare en så kallad anskaffarfrihet som innebär att var och en har rätt att införskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst i syfte att offentliggöra dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten. 
 
Visselblåsarlagens skydd är ett komplement till det skydd som bland annat finns i grundlagens bestämmelser om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. 

Behandling av personuppgifter 

I ett ärende om rapporterande missförhållanden behandlas personuppgifter med stöd av och i enlighet med visselblåsarlagens bestämmelser. Personuppgifter behandlas bara om behandlingen är nödvändig enligt visselblåsarlagen.  

Kommunstyrelsen i Kungälvs kommun är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifterna. Uppgifterna gallras alternativt bevaras i enlighet med beslutad dokumenthanteringsplan. 
 
Läs mer om hur Kungälvs kommun behandlar personuppgifter: Integritetspolicy

Mer information om lagstiftningen 

Frågor och svar på regeringens webbplats

Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) och förordning (2021:949) i sin helhet