Utsikt över Göta älv från toppen av Mareberget. Foto: Länsstyrelsen i Västra Götaland
Mareberget intill nuvarande Mariebergs gård är ett område med spår av flera historiska händelser både på själva platsen såväl som i litteratur och berättartradition. På platsen har det funnits människor under tusentals år.
Fornborgen på Mareberget
På toppen av Mareberget ligger en så kallad fornborg. En fornborg är en befäst anläggning som oftast ligger på berg med branta stup på en eller flera sidor, precis som här på Mareberget. Fornborgen består av ett yttre och ett inre murverk som, på sin tid, effektivt förhindrade obehöriga att ta sig in i fornborgen. När man byggde fornborgen har man effektivt utnyttjat de branta stupen som naturliga murverk.
Skiss över murverken som skärmar av toppen av Mareberget. (Göteborg och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1918)
Det är svårt att exakt datera fornborgar eftersom de ofta inte är arkeologiskt undersökta. De flesta är däremot eniga om att man byggt fornborgar i förhistorisk tid från Bronsåldern fram till tidig medeltid. När en fornborg ligger nära en större farled, så som den gör här vid Göta älv, brukar man tolka den som en bevaknings och försvarsanläggning.
Det ligger flera fornborgar på bergen längs Göta älv. Därför kan vi även anta att fornborgarna har varit ett varningssystem. Där har man kunnat varna människorna längre upp längs älven om fara som närmar sig genom att tända varningseldar, så kallade fyrbåkar, på toppen.
Vill du följa med på en guidad tur upp på toppen av Mareberget och få veta mer om fornborgens konstruktion och funktion kan du titta på filmen nedan.
Trekungamötet år 1101
I området runt Kungälv och dess föregångare Kongahälla har det bott många kungligheter genom åren. Det har också varit en populär mötesplats när kungar och drottningar i Sverige, Norge och Danmark behövde träffas för att göra upp om konflikter, giftermål och andra statsangelägenheter. Anledningen till att just denna plats har varit en bra plats att mötas på är att det är just här de gamla landgränserna mellan dessa tre länder går. Göta Älv har en lång historia i att vara gräns mellan Sverige, Norge och Danmark. Därför kan området vid älven på många sätt betraktas som neutral mark.
Ett av de mer kända kungamötena är det som sägs ha skett år 1101. Då möttes de tre nordiska kungarna Magnus Olavsson (Magnus Barfot) från Norge, Inge den äldre från Sverige och Erik Ejegod från Danmark för att sluta fred. Enligt de isländska sagorna giftes Inge den äldres dotter Margareta bort med kung Magnus Barfot vid detta tillfälle för att bekräfta freden. Efter detta fick hon namnet Margareta Fredkulla.
Den exakta platsen för detta möte är okänd och det finns ett flertal teorier om var det kan ha skett. Det som anges i de isländska sagorna är att det hölls "vid Kongahälla", men det är allt för oprecist för att fungera som en exakt plats. En del av teorierna vill placera mötet till just denna plats söder om Marberget. Dels är det en tillräckligt öppen plats för att man inte ska kunna gömma några större styrkor i bakhåll. Dels ligger det nära gränsen (som vid denna tid var Göta älv) så alla har haft möjlighet att ta sig hit utan att passera genom fiendeland. Det finns dessutom en del namn på platser i närheten som vittnar om en historisk kunglig närvaro. På en skifteskarta från 1785 finns både namnen Kongsvallen och Kongsängen med som namn på platser söder om Mareberget. Kanske är det minnesspår av trekungamötet några hundra år tidigare?
Skifteskarta från 1785 över området söder om Mareberget. Det gula fältet märkt med 2 beskrivs i kartan som "Kongsvallen" och det gröna fältet märkt med 5 kallas för "Kongsängen". Kanske var det här Trekungamötet 1101 stod?
Mariebergs gård
Mariebergs gård som ligger väster om Mareberget har anor som sträcker sig minst 400 år bakåt i tiden. I Kungälvs kommuns Kulturminnesvårdsprogram från 1990 kan man läsa följande om gårdens historia:
"Gården Marieberg om ett mantal var kronogård 1617-74 och blev därefter frälsehemman. Det var dåvarande slottsherren på Bohus kapten Sven Ranck, som erhöll Marieberg i utbyte mot frälsehemman i Halland.Egendomen bestod då av 1 1/2 hemman under säterifrihet samt 10 hemman, bl a i Ytterby och Romelanda socknar, till säteriets underhåll. Marieberg hörde till Kungälv d v s Rödbo socken ända fram till 1686 då det införlivades med Ytterby.
Gården har haft många ägare genom tiderna, bland andra flera med Göteborgsanknytning. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1764 av dåvarande ägaren borgmästaren och direktören i Ostindiska kompaniet, Johan Schütz. En karta upprättad 1785 (se kartbild ovan) uppvisar en detaljerad bild av ägor och bebyggelse. Beskrivningen till kartan redogör noggrant för tomter, träd och kålhagar, samt åkerjordens och beteshagarnas beskaffenhet. Om miljön kring herrgårdsbebyggelsen sägs följande: "Mangårdstomterna, som är väl bebyggda med tvenne stora byggningar och en mindre till sädes- och vagnsbod. Ladugården består av en särskild byggning." Vidare fanns vedgården med två små bodar, brygg- eller tvätthus, smedja, kruthus och batteri(!).
Av manbyggnaderna finns idag endast flygeln kvar efter en eldsvåda på 1880-talet. Flygeln innehåller välbevarad inredning med kakelugnar och tapeter från 1700-talet. Ett magasin som i sina äldsta delar kan vara det ovan beskrivna finns kvar, medan den gamla ladugården är ersatt. Trädgård fanns 1758 och var då indelad i kvarter med fruktträd och bärbuskar. En humlegård och flera fiskdammar fanns också. På 1840-talet avsöndrades flera utsocknes hemman från Marieberg, bland annat Trankärr, Valtersäng och Staregården. Vid mitten av 1800-talet hörde hemmanen Illekärr, Lybeck, Grindsvall och Rostock till Marieberg. De övriga gjorde dagsverken på herrgården."
Källor och referenser
- Bild med utsikt på toppen av sidan - Länstyrelsen
- Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1918.
- Nordiska möten: antologi utgiven av Föreningen Kungälvs musei vänner till 900-årsjubileet av trekungamötet i Kungälv 1101 (redaktör: Lars Linge)
