Det är inte alla hjälpbehövande som behöver få en god man utsedd av tingsrätten. Framtidsfullmakt eller hjälp av anhöriga kan vara ett alternativ.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt är ett skriftligt dokument som ger en person (fullmaktshavare) rätt att företräda den person som ställt ut fullmakten (fullmaktsgivaren) den dag då fullmaktsgivaren inte längre förmår företräda sig själv. Tanken med en framtidsfullmakt är att den ska vara ett alternativ till godmanskap. Framtidsfullmakten måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltig.
Mer information finns bland annat på www.konsumenternas.se och hos Svenska bankföreningen.
Överförmyndarnämnden har, till skillnad från vid godmanskap, inte någon regelbunden kontroll av en framtidsfullmakt. Det finns dock möjlighet att informera överförmyndarnämnden om man känner till att en fullmaktshavare inte bevakar en fullmaktgivares intressen på rätt sätt, eller utnyttjar fullmakten för egen vinning. Överförmyndarnämnden kan då begära redovisning och upplysningar från fullmaktshavaren.
Om överförmyndarnämnden bedömer det nödvändigt kan öveförmyndarnämnden även ansöka om godmanskap eller förvaltarskap för fullmaktsgivaren. Framtidsfullmakten slutar oftast att gälla om god man eller förvaltare förordnas för fullmaktsgivaren.
Anhörigbehörighet
Enskilda som behöver hjälp med den dagliga livsföringen får ofta hjälp av sina anhöriga med detta. Tidigare har den här hjälpen givits på informell väg eller genom muntliga eller skriftliga fullmakter. Från och med den 1 juli 2017 har dock anhöriga stöd direkt i lag, utan att behöva fullmakt. Bestämmelserna finns i föräldrabalkens 17 kapitel.
För att behörigheten för anhöriga ska gälla krävs dock att den hjälpbehövande tappat förmågan att ta hand om sina angelägenheter på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande. Detta ska ha skett efter 18-årsdagen. Det ska vara uppenbart att den hjälpbehövande tappat förmågan, vid tveksamheter har inte den anhörige rätt att företräda den enskilde. Det räcker alltså inte med att någon behöver hjälp, personen måste även ha tappat förmågan att utföra uppgiften själv. Anhörigbehörigheten gäller endast ekonomiska frågor.
Behörigheter gäller bara sådant som rör dagliga ekonomiska frågor. Om det uppstår behov av hjälp med rättsliga eller personlig angelägenheter, eller ekonomiska frågor som ligger utanför det dagliga, så behöver den enskilde ofta en god man istället. Detsamma gäller om det inte finns någon anhörig som vill hjälpa till.
De som kan utöva anhörigbehörighet är i tur och ordning:
- Make/maka (även registrerad partner) eller sambo,
- barn,
- barnbarn,
- föräldrar,
- syskon (även halvsyskon), och
- syskonbarn
Det krävs alltså blodsband för att få utöva anhörigbehörigheten. Styvföräldrar och styvsyskon omfattas inte av behörigheten. Att det är en viss turordning mellan de olika anhöriga innebär att barn inte är behöriga att hjälpa till förrän eventuell make inte kan eller vill hjälpa till. Detsamma gäller barnbarn som alltså inte är behöriga förrän make och samtliga barn är ute ur bilden.
Om det finns flera anhöriga under samma punkt, exempelvis flera barn, företräder de den enskilde gemensamt. Det är dock möjligt att lämna fullmakt till varandra så att ett av barnen utövar behörigheten själv.
Exempel på vad som kan ingå i anhörigbehörigheten
- Betala "vanliga" utgifter. Till exempel hyra, mat, kläder, hygienartiklar, transporter, sociala tjänster, telefonabonnemang, försäkringar, föreningsavgifter, TV och tidningar.
- Betala "sällan-utgifter". Till exempel läkarbesök, tandläkare, fotvård, fritidsaktiviteter och nöjen.
- Köpa vissa kapitalvaror som den enskilde behöver i det dagliga livet. Till exempel kyl, frys, spis, TV.
- Lämna inkomstdeklaration eller ansöka om sociala förmåner såsom bostadsbidrag.
- Se till att nödvändiga reparationer genomförs i boendet.
- Ta ut pengar från den enskildes bankkonto och betala räkningar via bank- och postgiro.
- Sätta in pengar på den enskildes konto.
- Vissa överföringar mellan konton, om det behövs för att hjälpa till inom anhörigbehörigheten.
- Reklamera felaktiga produkter, säga upp avtal, bestrida betalningsansvar för sådant som faller inom behörigheten.
- Lämna över pengar till kontaktperson på särskilt boende för inhandling av exempelvis kläder och hygienartiklar.
Exempel på vad som inte ingår i anhörigbehörigheten
- Köpa bil eller fastighet.
- Företräda den enskilde i rättsliga processer. Till exempel vid domstol.
- Lämna gåvor. Till exempel födelsedagspresenter.
- Köpa aktier, fonder eller liknande.
- Inget arvode till den som hjälper till med stöd av anhörigbehörigheten.
Anhörigbehörighet och godmanskap samtidigt?
En god man går före anhöriga i behörighet. Det betyder att en god man bestämmer före anhöriga i de frågor som gode mannen är behörig i. Det hindrar dock inte att anhörigbehörigheten används för de dagliga frågorna och att en god man förordnas för de frågor som anhörigbehörigheten inte täcker.
Om den som en anhörig försöker hävda sin behörighet gentemot (till exempel en bank) inte accepterar att den anhörige företräder den enskilde kan det också bli nödvändigt med godmanskap. För mer information om att sköta bankärenden som anhörig, se Svenska bankföreningen.
Även framtidsfullmakt går före anhörigbehörighet.
Skadeståndsskyldighet
Om en anhörig som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar skada kan den anhörige bli skadeståndsskyldig. Reglerna är liknande den skadeståndsskyldighet som finns även för god man och förvaltare.
