Nu kommer barnet in i en ny period av mognad. Men du kanske inte märker det på samma sätt som när barnet var i sexårsåldern. Detta är en period av mitt emellan både liten och snart stor. Barn utvecklas olika och det kan skilja mycket mellan barn i 9–12 års åldern.
Nu börjar barnet att tänk logiskt. Det innebär bland annat att barnet kan se mer sakligt på verkligheten. Barnet inser att föräldrar både har bra och dåliga sidor och att de inte kan veta och kunna allt. Det här kan leda till att barn ifrågasätter och diskuterar mer och kanske inte berättar lika mycket om vad som händer i skolan och på fritiden. I den här perioden av barnets liv är det till exempel vanligt att barn blir mörkrädda och rädda för att vara ensamma. Ett barn som har sovit i sitt rum under flera år, kan plötsligt vilja sova i en förälders säng. Om barnet är orolig inför att göra saker är det viktigt att hen får bekräftelse i att det är en jobbig känsla. Men barnet behöver också stöd i att våga göra saker som känns läskiga, annars kan barnet bli rädd för ännu fler saker. Det är viktigt att du stöttar barnet enligt hens förutsättningar och egenskaper.
9-10 åring - Att skolan fungerar bra är viktigt av flera skäl
Skoldagarna blir längre och det blir ett tydligare fokus på lärande och kunskapskrav. Att börja årskurs 4 (mellanstadiet) innebär oftast att barnet får nya lärare och kanske också nya kompisar. Att klara skolan stärker självkänslan och barnet blir bättre rustad för framtiden. Även om skolpersonal har det största ansvaret för ditt barns vardag i skolan spelar du som förälder en viktig roll. Prata med ditt barn en liten stund varje dag (minst tio minuter) om skolarbetet och om hur dagen i skolan har varit. Ha kontakt med lärarna med jämna mellanrum. Delta på föräldramöten och utvecklingssamtal. Detta ger goda förutsättningar för kontakt med barnets skola. Det är lättare att stötta våra barn när vi har insyn i deras vardag.
Tallriksmodellen
Det kan kännas som att det är mycket olika som en som förälder ska klara av och även om det är underbart kan det också kännas betungande ibland. Då kan det vara bra att hålla föräldraskapets tallriksmodell i tre delar i huvudet för att få balans i livet med sitt barn. För att ditt barn ska må bra, känna sig tryggt och utvecklas behöver det mest av kärlek och värme som en trygg bas i relationen. Andra viktiga saker är vägledning och rutiner och att sätta gränser. När vi föräldrar ser till att detta finns på tallriken blir vi en trygg bas för barnet. En bas för att utforska och upptäcka världen och en säker hamn för barnet att återvända till under hela livet..
Kärlek och värme
Att visa kärlek och värme är att visa nyfikenhet på sitt barn och för sitt barns liv och intressen. Var nyfiken på vilket musik ditt barn tycker om eller vilka videoklipp som intresserar ditt barn. Då tar du del av ditt barns värld och visar värme och kärlek med ditt intresse. Ett fint sätt att visa att du vill vara en del av barnets värld. Att få till goda samtal i bilen eller vid middagen är ett sätt men att göra saker tillsammans kan vara minst lika viktigt.
Ni kan skratta tillsammans till videoklipp. Eller låta barnet utmana dig i dataspel. Läs tillsammans på kvällen eller lyssna på musik tillsammans i bilen på väg till en träning. Det är goda stunder att få tillsammans i vardagen. Att följa med och titta på träningar trots att barnet nu klarar av dessa utan din närvaro kan vara ett sätt att visa intresse och kärlek till ditt barn. Att ha tid tillsammans är avgörande för att hänga med i vad som händer i ditt barns liv. Varför inte låta ditt barn bestämma vad ni ska göra? Du kan också visa vad du själv tyckte om att göra när du var nio år, och vad du tycker om att göra i dag. Glöm inte att du fortfarande är viktigast i ditt barns liv.
Barn behöver positiv bekräftelse för att känna att de duger och är älskade. Men hur ger vi beröm? Det är viktigare att berömma försöket och viljan än själva resultatet. Ibland kan vi fastna i att berömma slutresultatet av något som barnet gör eller gjort. Vi kanske påpekar vad bra barnet var på matte eller uttrycker att barnet är smart eller jättebra på exempelvis fotboll. Men vad händer då om barnet missar mål eller får ett sämre resultat? Det finns då risk att barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas är de dumma när de misslyckas. Om vi istället riktar in oss på barnets ansträngning kan du säga; jag såg att du verkligen kämpade och att det imponerade. Med detta sätt ökar chanserna att barnet kan missa ett mål eller få ett sämre resultat utan att känna sig dålig. Det ökar möjligheterna för barnet att jobba vidare trots att det varit motigt.
Vägled med rutiner i vardagen
Barn behöver få känna att de ingår i sammanhang där de behövs. Det är bra för barnet att ha en bestämd roll eller uppgift i hemmet, något som barnet kan känna stolthet över att klara av. Det är bra för barn att genom att hjälpa till känna att de bidrar i familjen.
Ibland kan det finnas påfrestningar i livet. Då är det bra att barnet känner att de kan prata med sina föräldrar om det som är viktigt. Nu är det läge att få till ett samspel och en rutin som hjälper barnet att dela med sig av vardagen och av viktiga saker som barnet funderar över. Att få till dessa samtal kan vara utmanande men också härligt och viktigt. Ett sätt kan vara att prata om dagen vid kvällsmaten. Du kan gå före och berätta om din dag för att visa hur man kan dela med sig av sin vardag. När du sedan frågar barnet hur dagen varit kan svaret bli "bra". Om du då upprepar vad barnet sagt och frågar vidare kan berättelsen utvecklas.
Här är ett exempel "Jaha så du har haft det bra idag, vad tyckte du var roligast under dagen?" Barnet känner sig på detta sätt lyssnad på samtidigt som det får stöd i att utveckla historien. Det är viktigt att föräldrar har tålamod och inte ställer för många frågor utan nyfiket och aktivt lyssnar på barnet. Barn är ofta mitt i livet och har en förmåga att berätta saker när det minst passar. Därför är det bra att vara förberedd. När tillfället dyker upp, se till att lyssna och vara nyfiken. Om du inte kan prata, låt barnet veta det, och bestäm ett annat tillfälle då du har tid att lyssna på vad ditt barn vill berätta.
Trygg och stödjande gränssättning
Att jämnt säga stopp och nej eller fastna i tjatfällan är inte så gynnsamt. Men det går inte heller alltid låta barnet få som det vill. Att du ska "Välj dina strider" har du säkert hört förut. Men vad betyder det? Vilka strider är viktiga att ta? Det går att dela in alla regler och krav i en familj i tre kategorier. En är där du bestämmer, för att det är så viktigt och aldrig ger dig trots barnets protester. Nästa kategori är att du släpper kravet just nu och låter barnet bestämma. Sedan har vi kategorin där ni tillsammans diskuterar, tar och ger och hittar gemensamma lösningar.
Att hitta lösningar tillsammans hjälper ditt barn att utvecklas. Barnet lär sig då att resonera och kompromissa vilket övar uthållighet och ger insikter i att saker och ting inte alltid blir precis som man vill. Det finns inte alltid tid eller utrymme för förhandlingar och kompromisser och då kan det löna sig att låta barnet bestämma självt istället. I andra fall måste du som vuxen helt enkelt bestämma och får vara redo att hantera barnets protester eller ett utbrott. Detta gäller främst säkerhetsfrågor så som att ta på sig bilbältet eller använda cykelhjälm men det kan också vara andra frågor som är viktiga för dig. Det finns egentligen inga rätt och fel, utan du bestämmer själv vilka strider du ska ta. Tänk på att inte bara lägga alla frågor i en kategori. Bestäm istället vilka situationer du ska strida för samt vilka situationer som du just nu kan släppa och vilka som kan vara lönsamma att gemensamt komma överens om.
Något som många föräldrar funderar över är skärmtid. 9-åringar är ofta mycket sociala och vill gärna ha kontakt med jämnåriga. Kanske via spel eller att titta på roliga och intressanta klipp på telefonen, plattan eller datorn. Här gör många föräldrar olika med hur mycket tid barnet får använda skärm. Som förälder kan du behöva begränsa skärmtiden om den påverkar sömnen eller gör att barnet väljer bort andra aktiviteter. Du kan begränsa tiden på ett tydligt sätt genom att till exempel sätta ett alarm på ringning. Då får barnet avsluta spelet och det aktuella momentet. Hjälp barnet att avsluta genom att säga "nu är det bara fem minuter kvar". Det ger också barnet lite tidsuppfattning.
Hit kan du vända dig för mer stöd
Familjehuset Klippan
Familjehuset Klippan är en mottagning för barn och unga, 6-18 år och föräldrar som behöver stöd. Familjehuset Klippan är ett samarbete mellan Vårdcentralen Kustens tilläggsuppdrag mot Ungas psykiska hälsa (UPH) och Kungälvs kommuns tidiga insatser inom socialtjänst och skola.
Telefon: 0303-37 97 87
Här finns mer information om familjehuset Klippan
Familjerådgivningen
Har du och din partner behov av stöd i er relation kan Familjerådgivningen erbjuda samtal. Familjerådgivarens roll är att lyssnar på er utan att ta ställning för eller emot någon. Familjerådgivaren vägleder och hjälper dig och din partner att hitta möjligheter till förändring.
Telefon: 0303-23 91 00
Mer om familjerådgivningen
Föräldragrupp ABC
ABC är en föräldragrupp för dig med barn mellan 6 och 12 år. Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag vet vi att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer som vuxna. Det är det ABC:s gruppträffar handlar om.
Telefon 070-388 59 21
Krismottagningen
Förekommer det våld i nära relation finns stöd via Krismottagningen.
Telefon: 0303-23 90 70 eller 0303-23 90 71
Mer om krismottagningen
Stödgrupper
BiFF - Barn i föräldrars fokus, är en utbildning för föräldrar som flyttar isär.
Skilda världar är en gruppverksamhet för barn med skilda föräldrar.
Trappansamtal är ett stöd till barn och unga som sett och upplevt våld.
Stödgrupper för barn och unga som lever i en utsatt situation.
TRUST en studiecirkel för föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF problematik.
Vem är jag i mitt föräldraskap? Hur mina livserfarenheter påverkar mitt föräldraskap.
Telefon: 0303-239406
E-post: stodgruppsverksamhet@kungalv.se
Gemensam mottagning
Kommunens väg in för alla slags ärenden inom socialtjänsten individ och familjeomsorg (exempelvis oro för barn eller vuxen).
Telefon: 0303-23 93 77
Familjerätt
Familjerätten hjälper till att reda ut vilka rättigheter och skyldigheter man har som förälder. Familjerätten har i uppgift är att arbeta för barnets bästa i samband med exempelvis skilsmässa och par som flyttar isär.
Du når oss vi kundcenter vardagar mellan klockan 08:30 och 9:30 på telefon 0303-23 80 00
Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) - En väg in
"En väg in" är ett kontaktcenter med uppgift att hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa att hitta rätt i vården.
Telefon; 010-435 86 50, telefontid vardagar 8:00-16:30
BRIS vuxentelefon
Telefon: 077 - 150 50 50
Öppettider: vardagar 9 - 12
