Kungälv har ovanligt bra förutsättningar för havsöring. Vi känner till minst 15 vattendrag där öringen vandrar upp och fortplantar sig. I mer än 20 år har kommunen genomfört åtgärder i åar och bäckar för att förbättra förutsättningarna för havsöring och andra fiskarter.
Hur går det till?
Det första steget är alltid att inventera ett vattendrag och ta fram en fiskevårdsplan. Sedan börjar de praktiska åtgärderna. Vi tar bort vandringshinder som hindrar lekande fisk från att ta sig uppströms. Vi lägger ut grus och sten och skapar bottnar som fungerar bra när öringen ska leka. På en del platser har vi planterat skuggande växter.
Vilka vattendrag är åtgärdade?
Hittills har åtgärder genomförts i Kollerödsbäcken, Vallby å, Ormobäcken, Grannebyån, Glose å, Nerebybäcken, Komarksbäcken, Trankärrsbäcken, Kyrkebybäcken och Solbergsån. Dessutom har i stort sett alla övriga vattendrag inventerats avseende öringtillgång samt behov av åtgärder.
Vem betalar och vem gör jobbet?
Kungälvs kommun står för 30 procent av kostnaden och Länsstyrelsen betalar 70 procent med fiskevårdsbidrag. Kommunen hyr in en fiskevårdare som samordnare. I det praktiska arbetet har både arbetslösa och sportfiskare deltagit i flera projekt.
Har det gjort någon nytta?
Arbetet har varit framgångsrikt och gjort att mer öring produceras. Det visar både undersökningar i vattendragen och erfarenheter från sportfiskare vid kusten.
Var finns det mer information?
I kommunens Fiskevårdsplan för havsöring finns samlad information rörande arbetet från 1995-2020. I rapporten beskrivs 28 vattendrag i kommunen, varav 19 har konstaterad havsöringförekomst. I fiskevårdsplanen och kompletterande GIS-kartor beskrivs vandringshinder, var öring konstaterats samt lek- och uppväxtområden m.m. Förslag ges även om fortsatta åtgärder i kommunens fiskevårdsarbete.
Fiskevårdsplanen är ett planeringsunderlag för Kungälvs kommun men ger även vägledning i det fortsatta fiskevårdsarbetet. Som planeringsunderlag kompletterar det kommunens vattenöversikt.
